Snabba frågor med Estrid Kjellman, #vistårinteut UNG
Estrid Kjellman, talesperson för #vistårinteutung UNG. Hon bär en påse med texten ”Utvisa inte min kompis”. Foto: Erik Gunnarsson.
Estrid Kjellman, du är talesperson för det nystartade ungdomsnätverket inom #vistårinteut, en rörelse som tar upp kampen för ensamkommande barn och unga. Vad är tanken bakom #vistårinteut UNG?
– #vistårinteut är verkligen civilsamhällets ”finest” – vi har visat att det går att mobilisera. För att ännu mer ska kunna hända nu så tror vi att ungas kraft och perspektiv behövs. Det såg vi bara senast på Miljöpartiets kongress. Där var det Grön Ungdom (Miljöpartiets ungdomsförbund, reds. amn.) som lyckades ändra partilinjen och få igenom våra krav.
– Det finns en hel generation i Sverige nu som förlorar sina lagkamrater, klasskompisar, pojkvänner, flickvänner och så vidare. Vi känner att det är många som påverkas och som brinner för detta, därför behövs vårt ungdomsperspektiv.
#vistårinteut UNG lanserades här i Almedalen idag. Samtidigt anordnade ni ett seminarium med rubriken: ”När kompisarna får utvisningsbeslut – vad gör man?” Så – vad gör man?
– Till att börja med är det ett sorgearbete. Det viktigaste är att hålla kontakt med de som har utvisats och stötta på alla tänkbara sätt.
Vilka är medlemmarna i #vistårinteut UNG?
– Vi är ungdomar från hela Sverige och från nästan alla olika politiska läger, som på ett eller annat sätt engagerat oss i den här frågan. Det är också ensamkommande ungdomar själva och det är en jätteviktig del.
Vad hoppas ni kunna åstadkomma?
– Vi hoppas förstås att vi får igenom vårt amnestikrav: att Sverige slutar skicka tillbaka ungdomar till krig och osäkerhet.
