Politiska perspektiv på ekonomisk ojämlikhet
Världens åtta rikaste äger lika mycket som den fattigaste hälften och den rikaste procenten äger mer än resterande på jorden. 1,4 miljarder människor lever idag under gränsen för extrem fattigdom.
Från vänster: Moderator Robert Höglund, Henrik Malmrot, förbundsordförande, Ung Vänster, Philip Botström, förbundsordförande, SSU, Evelina Robertson, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiets ungdomsförbund, Helena Nanne, andre vice ordförande för Moderaternas ungdomsförbund, Max Sjöberg, andre vice ordförande för Liberala Ungdomsförbundet och David Ling, ekonomiskpolitisk talesperson för Grön Ungdom.
Det är måndag i Visby och på Syregården hålls en debatt mellan ungdomsförbunden om ekonomisk ojämlikhet. Debatten inleds med att moderatorn Robert Höglund från Oxfam, en global hjälporganisation som arbetar mot fattigdom, berättar om en rapport från i vintras som visar att de globala klyftorna är enorma och att de även växer i Sverige. Frågeställningen är vad som kan göras för att motverka detta och medverkande är representater från ungdomsförbunden (se bildtext).
I den här debatten syns ungdomsförbundens ideologi tydligt. Här pratas det inte om hur vi bäst får ut unga på arbetsmarknaden eller om vi bör avskaffa LAS eller inte. Den här debatten handlar om den ideologiska konflikten mellan högern och vänstern och ifall kapitalismen bär ansvar för de globala ekonomiska klyftorna eller om det är med kapitalismens hjälp vi kan motverka dem. Henrik Malmrot från Ung Vänster får ordet först.
– Detta är inte något som förvånar mig. Det är så klassamhället ser ut och så kapitalismen fungerar. Någonstans handlar det om makt men det är också en konsekvens av ett kolonialt och kapitalistiskt system. Detta är en direkt konsekvens av det kapitalistiska systemet.
Förbundsordförande för SSU, Philip Botström håller med.
– Jag känner mig beslutsam att förändra dessa siffror. Vi måste se till att de ekonomiska klyftorna krossas och att vi ökar jämlikheten. Jag är också hoppfull att en stor majoritet i Sverige vill göra detta och öka jämlikhet.
Högersidan kommer med en annan syn på saken. Evelina Robertson från CUF menar att vi behöver skifta fokus gällande dessa siffror.
– Det är bättre att se hur vi kan hjälpa snarare än fördela. Ojämlikheten kommer inte lösas av att man fördelar. Självklart måste vi lägga fokus på det viktiga och se till att de riktigt fattiga får ett bättre liv.
Detta håller också Helena Nanne från MUF med om, samtidigt som hon lägger till att sättet att hjälpa de riktigt fattiga bäst på är bland annat genom frihandel och att skapa tillväxt och jobb. Max Sjöberg från LUF fortsätter på samma spår.
– Handel och marknadsekonomi är det bästa sättet att lyfta människor ur fattigdom. De är inte kapitalismens fel att de är fattiga.
Philip Botström får ordet igen.
– Ekonomisk ojämlikhet handlar om att rika sugit ut arbetare som nästan dör på sin arbetsplats. Rikedom kommer från gemensam ansträngning och det är därför vi måste fördela.
Här finns en tydlig ideologisk konflikt. Evelina Robertsson menar att det är de stora företagen som skapar arbetstillfällen och på så sätt hjälper människor att lyfta sig själva ur fattigdom.
David Ling från Grön Ungdom vänder sig emot Evelina Robertssons uttalande. Han menar att lönerna de får inte kan lyfta människor ur fattigdom.
– Det är inte goda kapitalister som kommer in på vita hästar och räddar arbetare. Det händer något när människor själva får organisera sig, inte när en kapitalist erbjuder arbetare en ny slavlön.
Debatten avslutas efter ungefär en timme och Robert Höglund tackar alla medverkande. Efter debatten äger fortfarande en procent mer än resten av alla på jorden och vi som tagit del av debatten stressar vidare till nya intressanta, givande och självförverkligande seminarier, debatter och möten samtidigt som 1.4 miljarder människor lever under nivån för extrem fattigdom i en helt annan del av världen där solen inte skiner så starkt som i Visby under denna vecka.
