Workshop: Kultur – en mänsklig rättighet?
Alla ska ha rätt att delta i samhällets kulturliv, enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men är det så i Sverige idag? Under workshopen Kultur – en mänsklig rättighet? sätts det ett stort frågetecken efter titeln och tre talare företräder grupper och berättar hur de varje dag exkluderas.
Sofia Nygren, koordinator på Kulturens som står som arrangörer för lördagens program på TCO-huset, öppnar med att berätta om den betydelsefulla siffran 25.
– 25-30 procent av Sveriges befolkning är antingen födda utrikes eller har minst en förälder som är det. Vi vill därför introducera 25-procentregeln, att av alla som är engagerade i svenskt kulturliv ska den procentsatsen komma från den här gruppen människor med den här bakgrunden, säger Sofia Nygren.
Det räcker med att se sig om i rummet för att se att regeln inte följs idag. Det är en till synes homogen samling människor, medelåldern är relativt hög och de flesta är representanter från olika kulturorganisationer.
”Kultur, en mänsklig rättighet” workshop i hur kulturen ska bli mer inkluderande. Deltagarna var dock en till synes homogen skara. Foto: Mikael Rapp
Johan Seige föreläste om synskadades rättigheter att ta del av kultur i samhället. Foto: Mikael Rapp
Nästa talare är Johan Seige, projektledare för teaterprojektet ”Det funkar”. Han är blind och berättar om svårigheterna för en funktionshindrad att delta i kulturlivet. Det är inte alltid det finns syntolkning och det är sällan en synskadad har flera än en föreställning att välja emellan.
– Kan vi anpassa samhället så att alla får vara med? Jag betalar lika mycket skatt men har inte samma rättigheter som alla andra, säger Johan Seige.
Om han skulle ta med sig en ledarhund till en föreställning, hur skulle de göra då om någon annan besökare är allergisk? Dilemmat diskuteras bland workshopdeltagarna.
– Jag tror vi blandar ihop rättigheter och förutsättningar i det här fallet. Ingen nekar personen med ledhunden att komma in och ingen nekar allergikern att komma in. Det är förutsättningarna som inte praktiskt genomförbara, kommer en av deltagarna med som inlägg i debatten.
Det talades om att göra kulturen i samhället mer inkluderande på Workshop i TCO-huset och Kari Berg, projektledare för RSTI var den yngsta talaren. Foto: Mikael Rapp
Sist upp att tala är Kari Berg som är projektledare för RTSI – Rätten till sin identitet. Hon är den yngsta som talar under workshopen och hon tillsammans med flera deltagare i RTSI som deltar i workshopen är de några få som bryter den homogena normen i rummet. Projektet hon driver har som syfte att motverka diskriminering av subkulturer
– Många blir förvånade över att man kan bli diskriminerad över sin stil, till exempel en kulturell stil. Många säger att det här är självvalt, att de inte borde klä sig som är provocerande och avvikande för att bli slippa bli behandlad annorlunda, Säger Kari Berg.
Hon berättar gripande och hemska historier från verkligheten där människor från subkulturer blivit oskyldigt dömda för brott, utsatta för våldsbrott med mera.
– Vi har antagit yttrandefrihet och åsiktsfrihet, varför inte även anta utseendefrihet? säger Kari.
Sofia Nygren avslutar workshopen med att skicka med alla deltagarna ett uppdrag.
– Ta med er de här frågorna till er organisation och fundera över dem. Titta inte bara på ytan, på styrdokument och policys, titta hur det fungerar i verkligheten, säger Sofia Nygren.
