KRÖNIKA: God ton och ingen dålig stämning
Camilla Göth, chefredaktör för Ung Press under Mediedagarna, om den homogena representationen som genomsyrat mässan. Foto: Fanny Beckman
I två dagar har Ung Press-redaktionen bevakat Mediedagarna. Vi har försökt lyfta den viktiga frågan om ungas representation i media. Vi har diskuterat det med varandra och andra. Vi har blivit upprörda. Vi har blivit peppade och uppmärksammande och uppskattade. Vi har deltagit i panelsamtal och försökt ta den platsen vi inte alltid får, för att ge unga en röst. För det är verkligen ett perspektiv som lyser med sin frånvaro.
Någonstans är det liknande seminarier vi har varit intresserade av att bevaka. Som till exempel vita fläckar i världen och hur en kan öka mångfald och representation på webben. Digitalisering och normkritik har varit en röd tråd på de flesta seminarier. Men kritiken under seminarierna har aldrig varit obekväm, det har aldrig blivit dålig stämning och det har alltid varit så kallad god ton. Förmodligen för att mediedagarna har blivit ett arrangemang för, och av, vita medelålders, medelklass, medel-allt medieproducenter. Det har aldrig känts så tydligt som när jag tillsammans med Fanny Beckman bevakade den stora mediefesten på torsdagen. En extremt homogen grupp som äter middag, reflekterar över dagen och blir fulla tillsammans. Var är de rasifierade? Var är funktionsvariationen? Jag fick svaret när vi packade ihop för att bege oss hem för kvällen. De rasifierade är på toaletten. Och de städar. Det är ingen nyhet och jag vet att det är en regel mer än ett undantag.
Missrepresentationen i och inom media ger en väldigt skev bild av verkligheten som vi ju ofta bygger våra idéer omkring. Det ger oss bara en bild och en historia och det är ju inte så verkligheten ser ut. Verkligheten ska inte vara endast vita medelpersoner som klappar varandras axlar, anlitar varandra och lyfter varandra.
Det känns jättebra att ha haft en grym redaktion på plats som tagit för sig och gett unga en röst. Men jag vill ha fler perspektiv. Och jag vill inte att unga, eller en annan underrepresenterad grupp ska vara ett tillägg, de ska vara inkluderade överallt – för det behövs för demokratin och vår verklighetsuppfattning.
Men vi är inte färdiga än. Ni kan räkna med mer normkritisk medieproduktion och reflektion under natten och morgondagen.
Camilla Göth
Journalist och feminist som lätt blir upprörd över orättvisor. Reser mycket och gillar svenska visor. Favoritdjur är Kaskelot.
